Bäck eller dike?

Jag älskar att gå i naturen och höra porlandet från en bäck. Det väcker en härlig känsla inom mig. Det är rofyllt. En bäck har ett naturligt flöde – det kommer från en källa och är på väg någonstans. Sen finns det diken. Ett dike är till för att leda bort vatten.

Förr i tiden pratade man om syndakatalogen – ett dike som svensk kristenhet var i på den tiden. Man tappade nåden och kärleken. Men det finns även ett annat dike.Ett dike där nästintill allt är tillåtet och sanningen får stå tillbaka för nåden och kärleken. Oavsett vilket dike vi befinner oss i så leds vattnet bort – det levande vattnet från Jesus.

En kvinna som varit otrogen fördes fram till Jesus. De ville stena henne för hennes synd. Jesus sa: ”Den som är fri från synd kan kasta första stenen”. Ingen kastade. Inte heller Jesus dömde kvinnan, men han sa: ”Gå och synda inte mer”. Han förlät kvinnan men sa också till henne att det hon gjort var fel och att hon inte skulle upprepa synden.

- Vi behöver sanning –men också nåd och kärlek.

- Vi behöver nåd och kärlek – men också sanning.

Sanningen kan ibland göra ont att höra – men det gör den inte desto mindre viktig. Däremot behöver vi nog alla träna på att förmedla sanningen med nåd och kärlek. Jag själv kan tycka det är jobbigt att säga sanningen till andra. Men om jag inte gör det, om jag bara talar nåd och kärlek – hur ska andra människor hamna rätt i livet då? Och vad blir kvar av evangeliet om Jesus Kristus om vi bara lyfter fram kärleksbudet? Dog han på korset för att vi ska kunna leva som vi vill?

Bibeln säger att vi ska helga oss, att vi ska arbeta på vår frälsning. Vi ska sträva efter att bli mer lika Honom. Och så vitt jag vet så levde inte Jesus i synd. Hade han gjort det så hade hans offer på korset varit onödigt. För det var bara ett felfritt lamm som kunde ta bort våra synder.

Porlandet från diket kan låta lika mysig som porlandet från bäcken, men den ena dränerar och den andra har sitt naturliga flöde från källan. Jag vill hellre befinna mig vid bäcken än riskera att bli torrlagd vid diket. Som det står i Jer 17:8 ”Han är som ett träd planterat vid vatten som sträcker sina rötter till bäcken. Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna. Det oroas inte under torra år, och det slutar aldrig att bära frukt.

/Caroline